Att lämna in bilen på bilskrot i Södertälje är inte bara att värna om miljön. Det handlar även om att ta hand om gamla trotjänare på ett värdigt sätt.

Den gamla Volvon hade stått i garaget under en lång tid. Lars som haft den sedan sin ungdom hade varit sjuk länge och inte haft energin att ta hand om bilen. Att sälja den fanns inte som alternativ då han hade så många minnen där ögonstenen hade haft en betydande roll. Bland annat hade han friat till Ingrid i den.

Garaget den stod i var även det gammalt och bilen hade inte varit särskilt skyddad. Rosten hade smugit sig på och många av delarna hade förstörts på grund av att bilen inte använts. Det vettigaste skulle vara att ta bilen till skroten där de kunde plocka isär den och sortera delarna till skrot och återvinning.

Bilskrot en värdig avslutning

Sonen gjorde en liten kupp och bjöd in en bilmekaniker som Lars brukat använda. Det hade arrangerats så att det verkade som en slump, vilket givetvis inte var sant. Under en fika talade de om gamla tider och kom in på bilen. Bilmekanikern Anton låtsades chockad när han fick veta att bilen fanns kvar på gården.

Sedan berättade denne om sin son som arbetade på en bilskrot i Södertälje. Anton var stolt över sonen som såg till att bilarna fick ett värdigt slut. Några levde vidare i nya bilar och några användes till reservdelar för dem som älskade att meka med de gamla bilarna. Detta fick Lars att tänka om angående att skrota bilen i Södertälje och godkänna att Antons son tog hand om hans ögonsten personligen.